<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Slagskepp &#8211; sjökrigets fruktade giganter</title>
	<atom:link href="http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/</link>
	<description>Krigshistoria när den är som bäst!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 29 Jan 2012 18:31:36 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Eva Bonde</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-395</link>
		<dc:creator>Eva Bonde</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Feb 2011 13:56:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-395</guid>
		<description>Det är slagkryssarna HMS &lt;em&gt;Renown&lt;/em&gt; (närmast) och HMS&lt;em&gt; Hood&lt;/em&gt; under en brittisk flottmanöver i Engelska kanalen 1939.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det är slagkryssarna HMS <em>Renown</em> (närmast) och HMS<em> Hood</em> under en brittisk flottmanöver i Engelska kanalen 1939.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Åsa</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-394</link>
		<dc:creator>Åsa</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Feb 2011 12:47:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-394</guid>
		<description>Vilka slagskepp är det som syns på den översta bilden i artikeln?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vilka slagskepp är det som syns på den översta bilden i artikeln?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Eva Bonde</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-301</link>
		<dc:creator>Eva Bonde</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Dec 2010 08:09:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-301</guid>
		<description>När det gäller pansarsammanfogning var det så här:
Det tidiga järnpansaret förstärktes genom att ett eller flera lager hårt trä (ek, teak etc) nitades fast på insidan. Alla skrov på denna tid var nitade. Denna teknik kom även att användas på nästa generation pansar, stålpansar. När sedan det cementerade pansaret (flerlagersstålpansar) infördes, svetsades de olika lagren ihop genom att smält stål hälldes mellan skikten innan allt valsades till rätt tjocklek. Nitning kom att fortsätta att användas för sammansättning under pansarfartygens resterande utveckling. I vissa fall användes även skruvar istället för nitar. Orsaken till detta var att det inte fanns någon lämplig metod att el- eller gassvetsa sådana ståltjocklekar. Svetsning av tunnare stålplåtar påbörjades inte förrän under 1920-talet.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>När det gäller pansarsammanfogning var det så här:<br />
Det tidiga järnpansaret förstärktes genom att ett eller flera lager hårt trä (ek, teak etc) nitades fast på insidan. Alla skrov på denna tid var nitade. Denna teknik kom även att användas på nästa generation pansar, stålpansar. När sedan det cementerade pansaret (flerlagersstålpansar) infördes, svetsades de olika lagren ihop genom att smält stål hälldes mellan skikten innan allt valsades till rätt tjocklek. Nitning kom att fortsätta att användas för sammansättning under pansarfartygens resterande utveckling. I vissa fall användes även skruvar istället för nitar. Orsaken till detta var att det inte fanns någon lämplig metod att el- eller gassvetsa sådana ståltjocklekar. Svetsning av tunnare stålplåtar påbörjades inte förrän under 1920-talet.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Kjell-Erik Högberg</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-286</link>
		<dc:creator>Kjell-Erik Högberg</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Dec 2010 16:44:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-286</guid>
		<description>En fråga:
Hur sammanfogades pansaret på dessa kolosser? Det kunde ju vara upp till nästan en halvmeter tjockt.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>En fråga:<br />
Hur sammanfogades pansaret på dessa kolosser? Det kunde ju vara upp till nästan en halvmeter tjockt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: panoptikon</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-260</link>
		<dc:creator>panoptikon</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Dec 2010 18:13:16 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-260</guid>
		<description>bra artikel-tack</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>bra artikel-tack</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bosse K Florin</title>
		<link>http://www.militarhistoria.se/artiklar/andra-varldskriget/slagskepp/comment-page-1/#comment-162</link>
		<dc:creator>Bosse K Florin</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Nov 2010 16:14:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.militarhistoria.se/?p=58#comment-162</guid>
		<description>Helt och hållet korrekt !</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Helt och hållet korrekt !</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
<!-- WP Super Cache is installed but broken. The path to wp-cache-phase1.php in wp-content/advanced-cache.php must be fixed! -->
