Olle Dahlbeck flyger marinens Blériot-Nyrop över Värtans is den 3 februari 1912. Bild: SFF.

Den 3 februari 1912 företog marinlöjtnant Olle Dahlbeck den första militära flygningen i Sverige. 100-årsminnet av denna händelse och det svenska militärflygets födelse, kommer att uppmärksammas genom flera minnesevenemang under 2012. Första tillfället kommer att bli på själva 100-årsdagen, den 3 februari 2012, då Svensk Flyghistorisk Förening anordnar en temadag med föredrag av flyghistoriker Sven Stridsberg, aviatör Mikael Carlson och kommendör Christer Hägg.

Läs mer om temadagen på www.flyghistoria.org

Flygplanet som gjorde den första militära flygningen var av typ Nyrop Nr 3. Det byggdes på Nyrops båtvarv i Landskrona med franska Bleriot XI som förebild. Planet, som var marinens första, fick namnet ”Aeroplan nr 1” men kallades sedermera bara Aeroplanet, utan nummer, då det också var det enda.

1934 överlämnades flygplanet av Kungl. Marinförvaltningen till Tekniska Museet i Stockholm.

Under temadagen lanseras också den nya webbplatsen www.lumpenminnen.se, där man kan följa allt som händer i projektet och dela med sig av minnen från lumpen i en specialutformad enkät.

Läs mer på Armémuseums hemsida.

HMS Victorys förlisning. Oljemålning av Peter Monamy (1681-1749).

HMS Victory var föregångare till det örlogsfartyg av samma namn som amiral Horatio Nelson förde befäl över i slaget vid Trafalgar 1805. När det brittiska krigsfartyget förliste under en storm i Engelska kanalen 1744 tog det mer än 1 100 man och – enligt samtida tidningar – en stor mängd guldmynt med sig i ner djupet.
Vraket hittades först 2008.

Nu väntar den brittiska välgörenhetsorganisationen Maritime Heritage Foundation på klartecken från engelska myndigheter för att få bärga vraket. Man hoppas bland annat kunna bärga ett hundratal mässingkanoner som sedan ska distribueras till landets maritima museer.

Ordförande för Maritime Heritage Foundation är Lord Lingfield, en släkting till amiral Sir John Balchin som var ombord HMS Victory när hon sjönk.

Vårens första seminarium handlar om soldattorp. Soldattorpet på bilden kommer ursprungligen från kommer från Sylta i Rytterne socken, men finns i dag på Vallby Friluftsmuseum i Västerås. Bild: Vallby Friluftsmuseum.

Med start den 9 februari anordnas militärhistoriska seminarier varje torsdag kl. 15.00-17.00 i Lejonsköldska salen på Försvarshögskolan. Vårens program ser ut som följer:

Vårens seminarieprogram ser ut som följer:

9 februari
Arkitekt Kristina Berglund:
Soldattorp – soldatfamiljernas hus och levnadsvillkor

15 mars
Fil dr Erik Lakomaa, Handelshögskolan:
Kall krigsreklam – samverkan mellan reklambyråer och det psykologiska försvaret

19 april
Fil dr Matthew Kott, Uppsala universitet:
Himmlers egen här? Nya perspektiv på rekryteringen till Waffen-SS utanför Tyskland

31 maj
Doktorand Beate Feldmann Eellend, Södertörns högskola:
Garnisonens avveckling – att minnas eller glömma? Exemplen Gotland, Ösel och Rügen

Läs mer på www.fhs.se/sv

Planet tros vara det Halifax-bombflygplan som störtade i augusti 1943 efter att ha träffats av blixten under en bombräd över Tyskland. Besättningen på sju man hoppade fallskärm från det störtande planet och överlevde. Piloten, som var den siste att lämna planet, ska ha landat på en ko i Esarp.

Läs mer i City Malmö

Efter förlusten vid Waterloo landsförvisades Napoleon till ön Sankta Helena där han dog 1821.

Vid den franska staden Montereau, där Napoleons armé segrade över österrikiska trupper den 18 februari 1814, planeras en temapark där flera av Napoleons eskapader som till exempel slaget vid Trafalgar 1805, slaget vid Waterloo 1815 och avrättningen av kung Ludvig XVI ska återuppföras dagligen.

Temaparkens konstruktion ska delvis baseras på nöjesparkerna Parc Asterix och Puy Du Fou och förväntas kosta närmare två miljarder kronor. Om finansieringen går i lås förväntas temaparken öppna år 2017.

Ruinerna av den bunker där det misslyckade 20 juli-attentatet genomfördes 1944. Bild: Mike Schulz.

Varglyan, eller Wolfsschanze som den hette på tyska, var ett av Hitlers största högkvarter under andra världskriget. Hitler uppehöll sig ofta i anläggningen under åren 1941-44 och det var bland annat här det misslyckade 20 juli-attentatet genomfördes.

Wolfsschanze var beläget nära staden Kętrzyn i dåvarande Ostpreussen, numera nordöstra Polen, och de polska myndigheterna har bevarat ruinerna av högkvarteret som ett friluftsmuseum. Men förfall och oframkomliga vägar har resulterat i fallande besökssiffror. Därför vill polska myndigheter nu hyra ut området till en eller flera investerare som är villiga att finansiera en renovering av området samt ett nytt museum med en permanent utställning.

Kristian IV:s utbyggnad av Varbergs fästning pågick i 30 år. Men den danske kungen fick aldrig möjlighet att sätta fästningens styrka på prov. År 1645 föll Varbergs fästning i svenska händer genom freden i Brömsebro utan att någonsin ha varit inblandad i en militär konflikt.

Den 21 januari är det exakt 400 år sedan den danske kung Kristian IV anlände till Varbergs slott och fästning för att förstärka sin position (och själva fästningen) i det pågående Kalmarkriget. Därför har Hallands Kulturhistoriska Museum valt just detta datum som start för 1612-året – en satsning som ska lyfta fram det kulturhistoriska värdet i Varbergs fästning. Författarna Andreas och Anna Karlsson kommer att vara på plats för att berätta om sin forskning kring Varbergs fästning och 1600-talet.

Under våren presenteras en programserie där olika experter på 400-årsdagarna berättar om historiska händelser på de platser där de utspelade sig. Förutom Kristian IV:s besök den 21 januari 1612, har Hallands Kulturhistoriska Museum valt att fokusera på dagen då staden Ny Varberg utplånades av svenskarna den 20 februari, slaget vid Kölleryds hed i Skällinge, Varberg den 21 februari, erövrandet av Älvsborgs fästning den 24 maj och slottskommendantens bröllop på Varbergs fästning den 14 juni 1612.

Senare i vår öppnar utställningen Varbergs fästning 1612 i bastion Vita munken. Utställningen kommer inte att innehålla föremål eller texter, utan ska förmedla historien med ljud, ljus, bildspel och på så vis låta besökaren förflytta sig bakåt i tiden till ett historiskt nu.

Läs mer på www.lansmuseet.varberg.se

Röda fångar på fästningen Sveaborg, som fungerade som fångläger efter inbördeskrigets slut.

De fångläger som upprättades efter det finska inbördeskriget 1918 tillhör en mörk tid i Finlands historia. Drygt 20 000 fångar från den socialistiska ”röda” sidan arkebuserades eller avled i dessa läger – många av dem var bara barn. Det avslöjar facklitteraturförfattaren Tuulikki Pekkalainen, som forskat i de fängslade barnen öden.

Enligt Pekkalainen åtalades åtskilliga minderåriga i domstolen för brott begångna mot statsmakten. Det räckte med att de hade anslutit sig till röda gardet, vilket många gjorde för att få arbete eller mat.

500 minderåriga dog i inbördeskriget och nästan tusen avled i fånglägren efteråt, de flesta av svält och sjukdomar. Deras historia har hittills varit okänd.

Raoul Wallenberg (längst till höger) tillsammans med sina medarbetare i Budapest 1944. Bild: Armémuseum.

Som förstesekreterare vid svenska legationen i Budapest 1944-45 räddade Raoul Wallenberg tiotusentals judar undan Förintelsen.
Med anledning av att det 2012 är 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes anordnar Armémuseum i Stockholm en temadag med visningar och föredrag om den svenske diplomaten och hans roll under andra världskriget.
Museet inviger samtidigt en ny miniutställning och ett nytt auditorium intill den permanenta utställningen i Raoul Wallenbergs rum.

Läs mer om temadagen söndag den 15 januari på Armémuseums hemsida!

Raoul Wallenberg-året 2012 firas med flera svenska och internationella aktiviteter och utställningar. Läs mer på www.raoulwallenberg2012.se